cold outside - give me cuba

Skissen på väggen

Inte min sista väggmålning men antagligen sista i projektet. 

sorg. vill fortsätta väggmåla forever hela dagarna.

Save the rhino

Som när säkert har märkt handlar det mesta i mitt skapande om djur. Jag har stor respekt för djur. Vi människor lever på djurens mark, människan var inte här först.
Noshörningen är ett av de djur som har blivit utsatt på bekostnad av människan, den är i dagsläget utrotningshotad på grund av tjuvjakt. Det är noshörningens horn man vill åt för att kunna tillverka till exempel medicin. I vissa länder är horn mer värt än guld.

Mina ibland något surrealistiska teckningar har alltid en något mer allvarlig historia bakom sig eller några slagord. Det är inte alltid nödvändigt att berätta vad exakt det är jag vill säga för tolkningen kan bli mer spännande om åskådaren får skriva sin egen historia. Men idag väljer jag att berätta att jag dagens väggmålning är gjord med inspiration från ett projekt WWF genomför i Sydafrika för att bevara noshörningen. För att motverka att noshörningarna ska minska i antal på grund av tjuvjakt flyttar WWF noshörningar till nya tryggare områden. Tack vare projektet har nya populationer bildats.
Den som är intresserad kan läsa här.

Böckerna i mitt liv

"Sätta färg på staden - obeställd kreativitet i det offentliga rummet"

Kolbjörn Guwallius

I den bildrika boken skildras några mer kända gatu/graffitikonstnärers historier och berättelser. 

Om jag eller ni möter någon som motarbetar denna konstform borde de få denna boken i hemläxa. Den ger en god insikt för den som inte förstår den obestämda konsten i det offentliga rummet och innehåller fler slagkraftiga argument. För mig är denna boken viktig eftersom den sätter ord på många av mina tankar och den gör mig väldigt emotionellt engagerad.

Definition gatukonst:

Kallas de uttryck som blivit populära i Sverige sedan mitten av 90-talet. Konstnärer som Shepard Fairey och Banksy är förgrundsfigurer. Det behövs ingen förkunskap för att kunna läsa den. Precis som klotter är gatukonst inkluderande. Däremot har gatukonst, tillskillnad från klotter, ofta esteiska krav. Det ska finnas en tanke bakom utförandet. Gatukonst är oftast planerad, och inte improviserad som klotter är. Verken är klara när det sätta upp: det är bara anbringandet som göra på gatan.

Jag tycker detta är en definition jag är beredd att ställa mig bakom. Det är precis den här definitionen som får mig tt fundera över vad samhället låter vara kvar? Mycket får faktiskt bli kvar vilket kanske handlar om estetiken - vad som är fint och fult, och vem bestämmer det? antagligen normen.

"Graffiti woman street art from five continents"

Nicholas Ganz

Denna boken är en fantastisk inspirationskälla. 

Man kan inspireras av bilderna men främst beskådar jag teknikerna. 

Rhino

I freakin love this sport.

Efter i tisdags kände jag mig av någon anledning som inte kan förklara ganska nedslagen och deppig. Ibland när jag har skapat något jag är missnöjd med kan det ta flera månader innan jag vågar skapa igen.  Igår kändes det som om jag aldrig mer ville hålla i en penna och rita. Jag är alltid så svart vit allt eller inget liksom, all in or nothing. Men jag hade ju släppt allt det där med prestige, eller hur var det nu?

Hur som helst idag möttes jag och röda sten (och Albin) igen. Jag har veklingen fått en ny hobby, jag känner mig så hel när jag kan vara där och spraya på väggen. De är helt fantastiskt. I vanliga fall är jag fruktansvärt otålig hatar att öva på saker, vill helst inte göra något jag inte redan kan men detta, inga problem jag kan öva i timmar.

Inte ens kylan och blåa händer hindrar mig, bara regnet lite... Tänk en sommardag, sol, musik, en vägg och spray... jag längtar!

Dagens plan fast med en annan färgställning.

                                           

Jag ska försöka återge VAD det är som gör detta så fantastiskt. Det första är antagligen att det är aningen okontollerat, alltså man kan inte bestämma i förväg exakt hur det ska bli. Det handlar om att behärska tekniken över det okontrollerade, men som också tillföra positiva överraskningar. Det kan man visserligen ha olika syn på men jag ser det okontrollerade som en möjlighet till något oförutsägbart. Det okontrollerade gör också att jag blir upprymd för varenda lyckad linje jag drar, ett verk innebär många linjer, mycket lycka (förhoppningsvis)! För mig handlar det också om färgerna, starka glada färger påverkar mig positivt. Även att måla i stor skala offentligt är en faktor som skapar en annan relation till sitt verk än när man sitter hemma och målar i sin ensamhet. Även om jag gör en individuell målning handlar detta om en gemenskap, en outtalad. Den bästa känslan är kanske att få ta plats i staden och färglägga och påverka den samtidigt som man är anonym.

#nobodysperfect

Idag fick även #nobodysperfect lämna mitt vardagsrum.

From one cat to an other

En sak jag har förstått med graffiti är att det ofta handlar om att skriva hälsningar eller meddelanden till varandra. Idag var ett bra tillfälle att prova på att göra en hälsning till min syster som fyller år, Hurra för henne! Hon fyller 33 och gillar katter och Blåvitt! Jag ville också prova på till skillnad från förra veckan att göra det mer spontant, utan skiss, vilket visade sig bli en total fail. Helst ville jag måla över det innan vi åkte hem och glömma att det var jag som hade gjort den... Men låt oss tänka att det är tanken som räknas. Dessutom är det kul med väggen och sprayen.

Det var en bättre känsla att måla när jag hade grundat innan, men det var också det som var meningen idag att det skulle vara en utmaning- försöka att inte distraheras av det liner/färger någon tidigare hade gjort. Det var inte så svårt som jag trodde så man behöver absolut inte grunda innan även om jag gillade det bättre. Eftersom jag ändå inte var nöjd passade jag på att gå loss...

fick lämna ett spår till efter mig. 

Urban artroom

Urban artroom är ett galleri på Johannbergsgatan i Göteborg som drivs av gatukonstnären Viktor Byhr. Galleriet ger plats åt både världs etablerade och lokala gatukonstnärer. Den gatunära miljön i galleriet med tegel och insprängda bergväggar ger konsten en rättvis känsla.

Just nu hänger Pablito Zago på väggarna. En Fransk konstnär med ett färgstarkt uttryck.

Besöket på galleriet väcker frågor som vad det kan vara för skillnad på gatan och galleriet? För bilduttrycket? och konstnären? och personliga tolkningar?

Ruben Wätte - konsten att skapa förändrade tillstånd

Öppen föreläsning på HDK med Ruben Wätte. 

Ruben föreläste om om flera av sina konstprojekt som oftast verkar ha politisk och filosofisk anknytning, själv kallar han det olika lager.  Projektet "visit Norrtuna" som också är en bok där Ruben presenterar området där han är uppväxt Norrtuna. Han jämför också området med motpolen Södertuna. Han beskriver varför han troligen gör det han gör idag och hur området, människor och händelser omkring har format honom. Kort beskriver han projektet som "Hur det inre landskapet formas av det yttre". Detta får mig att fundera mycket över min bakgrund och varför jag står där jag är och av vem, vad och hur jag har formats. Vad har påverkat mig i livet till att bli den jag är? Också förståelsen för hur människor formas. Jag är intresserad av identitets begreppet och Rubens projekt intresserar mig och kan bli viktigt inte minst för ett framtida examensarbete. Identitetsbegreppet också nära förknippat med mitt nuvarande street art projekt som handlar om att lämna spår i det offentliga rummet och göra staden till sin.

Ett annat projekt han hade genomfört kallade han Farligt land, också en bok Terra pericolosa- Farligt land. Som en påbyggnad av föregående projekt hanldat detta om "hur det yttre landskapet skapas av det inre". Projektet handlade om människors bilder av världen både inre och yttre, och vilka gränser människor har och sätter på grund av sina bilder. 

”Världen omkring oss är betydligt större än våra bilder av den. Detsamma måste rimligtvis gälla även för de världar som finns inom var och en av oss. I båda fall är landskapen ofantligt mycket större än kartorna, inte bara till ytan sett, de är också mer varierade, nyanserade och detaljerade. Om både den bild vi har av oss själva och de bilder vi har av vår omvärld är kraftigt förminskade förenklingar, då kanske det vore klokt att inte helt förlita oss på dessa när vi orienterar i vår verklighet?

Terra pericolosa är en kartografisk term som betyder farligt land. Den har tidigare använts för att markera ut kartans tomma fläckar – regioner som varit outforskade eller dåligt dokumenterade. Den här boken skildrar min egen expedition till en rad sådana platser i det mänskliga medvetandet.”

Ruben förklarade hur projektet började, när han såg en film på you tube "hölöbor avlyser irländska zigenare med hjälp av dygnspridare". Ett fruktansvärt klipp där några bönder bestämt sig att föra iväg människor och deras bostad genom att spruta gödsel på dem. De filmar också spektaklet och man får ta del av många avskydärda kommentarer. Ruben kallar det en modern lynchning, jag är beredd att hålla med. Det handlar om människors inre kartor och osynliga gränser som man inte ser på kartan men som ändå finns där. Jag förstår det som en form av social, mental inre karta som vi människor bär med oss och som återspeglas i våra beteenden när vi möter andra. Den inre kartan blir faktiskt avgörande för hur vår värld kommer att se ut. Inre gränser som yttrar sig och blir yttre gränser, de som inte syna på kartan utan uppstår när människor möts. Det uppstår alltid en hierarki.

Det var en väldigt givande och djupt analytisk föreläsning som lämnar mig med många tankar. Jag har svårt att skriva om det och svårt att återge allt från föreläsningen. Men jag vill nämna något jag kommer bära med mig som framtida lärare som påpekades ett flertal gånger under föreläsningen: vikten av den inre lusten och viljan som drivkraft. 

Tack Ruben Wätte!

Under sitt projekt space control där Ruben gjorde om en rådjursmatare på en jaktplats till en rymdraket och sköt iväg den. För att visa på vad människan kan åstadkomma, filmen är prisad ni kan sen den här.

In my dreams

informellt lärande när det är som bäst

Åter på Röda sten. Trodde aldrig killen från i går skulle dyka. Jag ångrar att jag var lite väl sur, jag kunde ju istället frågat honom om tips. Men han dök upp och nu har han till och med ett namn och blev en kompis. Albin har lärt mig massa om graffiti och spray. och jag bjöd han på den där grundningen från igår, cheers!

Utgick från min skiss och började med att skissa upp hela målningen i vitt efter att jag hade grundat. 

Detta kan ha varit den bästa dagen hittills på mitt projekt, jag har verkligen längtat efter att få göra detta, säkert i flera år. Det var dessutom ännu bättre än vad jag trodde det kunde vara att måla på en laglig vägg. Nu sitter den där på röda sten, obeställd, och den är min, Hurra! En av anledningarna till att jag ville fördjupa mig i street art var för att jag ville komma ur min comfort zone. Komma ifrån min dator och ut, dessutom måla större format än vad jag vanligtvis gör.  Jag hade aldrig vågat drömma om att jag skulle måla på en stor vägg på röda sten. Hejdå A5 blocket! 

Jag har klivit ur comfort zone och glömt allt vad prestation heter. 

Det är helt fantastiskt. Jag måste göra det igen. 

diamond

Hej röda sten, hejdå...

Äntligen fint väder, Hurra, det betyder väggmåla.

Först behöver jag grunda för att kunna genomföra min plan.

Här är min skiss:

Börjar med att grunda över detta... förlåt men det är väl en del av den här kulturen?

min vapendragare hjälper såklart till att grunda ca 7x3m! tack!

Därefter åkte vi iväg och gjorde några andra ärenden i väntan på att det skulle torka.

Till min förvåning och besvikelse möttes jag av detta när vi kom tillbaka...

Killen bakom denna målning fick veta att han levde, min frustration gjorde mig otrevlig och han skämdes. En hel dag, massa färg, bil och bensin... I morgon gör jag ett nytt försök inte ge upp. Killen ska ge mig färg och hjälpa mig att grunda. Bäst för honom. Även om jag är helt med på att graffiti/väggmålningar är temporära måste en väl få göra klart innan någon hinner måla över....

Ett soprum

Roadtrip

I helgen åkte Daniel och jag på en roadtrip söderut, min familj har en lägenhet i Höganäs. 

Innan vi åkte sökte jag på #Helsingborg för att se om jag kunde hitta någon laglig vägg eller häftig street art. Jag fick några intressanta träffar som ledde mig till att Helsingborg under sommaren 2014 haft ett kulturevenemang. HX festivalen som gästades av add more colors ett konstnärskollektiv inriktat på street art. Under evenemanget har de olika konstnärerna satt färg på Helsingborg.

Den här är gjord av Telmo miel, ett par från Holland.

Jag är så fascinerad av deras teknik, förstår inte hur det går till. 

Målningen på båten är gjord av David walker. 

Style wars

Style wars är en dokumentär som producerades i New York under början av 80-talet. Filmen är fortfarande väldigt betydelsefull för hiphopkulturen (rap, breakdance & graffiti) eftersom den sägs vara anledningen till graffitins genomslag. 1984 visades style wars på SVT under namnet konst på stickspår det var då graffitin fick sitt genombrott i Sverige.

Style wars visar upp två sidor, de som främjar kulturen och utför den och de som motarbetar den. 

Den visar interna konflikter inom kulturen mellan olika gäng, mellan ungdomarna och deras föräldrar och den större konflikt som rådde mellan ungdomarna och borgmästaren. 

Vandalism eller konstform?

TGIF

is this street art?

Just nu genomför stadsmissionen Göteborg en kampanj - Hus för hemlösa.

Över hela Göteborgs centrum har det hängt upp pepparkakshjärtan i papper där de förmedlar att 3000 människor i Göteborg lever utan ett eget hem ett 100-tal har inte ens tak över huvudet.

Till förmån för hemlösa säljer de pepparkakshus.

#husforhemlosa

Skadegörelse eller konst?

2008 visades en kortfilm "Territorial Pissing" på konstmässan Market i Stockholm. 

Filmen är gjord av konstnären Magnus Gustavsson mer känd som NUG som har en bakgrund inom graffiti. Dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth gick i taket och kallade verket skadegörelse. Döm själv. Filmen NUK- Vandals in motion är skapad av Lars Berge och Akay.

                                     

Vad är konst? och vem bestämmer det?

Nedan följer ett avsnitt av Miniatyr som publicerades för ett år sedan när vi hade en annan regering än idag. Fram tills regeringsskiftet har det varit nolltolerans mot graffiti vilket har inneburit att graffitin har blivit motarbetad och att de flesta lagliga väggar har stängs ner främst i Stockholm. De intresserade har hänvisats till utföra olaglig handling alternativt skaffa sig nya intressen. Inget är klart än men den nya regeringen gick till val på fler lagliga väggar (http://www.gatukonst.se/2014/10/15/nu-ryker-nolltoleransen/).

I avsnittet diskuteras också att graffiti och street art är för alla. Det är inte skapat för att tjäna pengar, utan alla kan avnjuta det. Igen, vad är konst? och framför allt vem är det till för? 

Detta och mer diskuteras i avsnittet nedan.

Laglig vägg Mölndal

Idag hade jag tänkt att grunda på en vägg i Mölndal för att åka tillbaka och spraya imorgon, men vädret tillät inte riktigt den planen. Typiskt. Fel årstid för att väggmålning utomhus. Anyway blev dagens projekt Mölndal tillsammans med mina  två kompanjoner Hanna och Jonna. 

Tillsammans har vi gått loss med spraybrukarna.

Musik: Hello world

Det är verkligen fantastiskt att måla på vägg, det bästa är att man kan måla precis hur stort som helst. Jag ser fram emot att vädret ska tillåta att jag grundar en dag.

Här kan man enkelt söka upp lagliga väggar.

THAT feeling