bokmässan 27.9

Fem papperslösa kvinnors historier.

Viktig seriebok en favorit från bokmässan i helgen.

#AmeliaAlvarez

Bildämnets historia

Tidigare i veckan föreläste Gert Z Nordström för oss bildämnets historia i Sverige och dess tre traditioner: Teknisk tradition, konstpsykologisk tradition och bildspråklig tradition som Gert själv varit med och bidragit till. Nedan följer en kort sammanfattning av traditionerna baserat på Gerts föreläsning.

Teknisk tradition: Den tekniska traditionen som uppstod år 1879 när det fanns ett behov av ämnet för produktion i industrialismens samtid. Då benämndes ämnet inte heller som bild utan teckning. Huvudsyftet var att med teckning skapa nytta därför tränandes olika tekniker som skuggning och prickmålning och geometriska former.

Konstpsykologisk tradition: Gert förklarade att denna tradition kanske hela tiden har levt och lever parallellt med de andra traditionerna. Traditionen uppkom vid sekelskiftet som ett motstånd till industrialismen i samband med den nya vetenskapen; psykologin. Men egentligen börjar den starkt på 50-talet. Herbert Red driver på den konstpsykologiska traditionen med sina böcker "konst & personlighet" och "uppfostran ska ske genom konsten". Traditionen har två nyckelbregpp vilka är natur och  mångfald. Naturen i detta sammanhanget står inte för att avbilda utan för att man ska närma sig naturen. Genom mångfald ska människor skapa fritt och befria sig från normer, följa sin egen läggning och göra fria val. Intuition och spontanitet var intressen i denna traditionen.

Bildspråklig tradition: Startades år 1968 och kanske är mer aktuellt än någonsin. I vår internationella värld är bilden ett kommunikations medel och innefattar alla slags bilder; reklam, film/TV etc.  År 1980 fick bytte ämnet namn från teckning till bild. Traditionens flaggskepp är: bildanalys och polariserande pedagogisk. Det innebär att man arbetar med projekt eller teman för att tänka kritiskt och analysera bilder, tänka motpoler, likheter och olikheter. Bildämnets position måste förstås i sin samtid.

Foto och berättande

Vad? 

Foto och berättande.

Hur? 

Som introduktion av dagen föreläste Katta om bildkomposition. Vi blev bekanta med olika begrepp inom fotografi som till exempel tredjedels regeln som innehåller gyllene snittet vi diskuterade också ljusets betydelse för en bild (kamerans näring). Inför kommande lärde också känna  olika inställningar på kameran som ISO (ljuskänsligheten), fokus, bländare och slutar. Som inspiration fick vi se och diskutera vad det i kompositionen är som eventuellt gör en bild intressant.

Den första uppgiften var att välja ut en selfie från en känd bloggare och plagiera med sig själv.

Den andra uppgiften var att skapa en bildberättelse. Ta tio bilder och sedan välja ut tre.

Jag hälsade på mitt jobb.

Varför? 

Genom att imitera olika blogg-selfies som idag är populärt bland både barn och unga, fick man en känsla av hur det kan kännas. Det är viktigt att reflektera över hur det är att växa upp i samtiden och hur bilder används just nu och inte lämna populärkultur utan för skolan utan istället föra diskussion kring ämnet. Att använda bilder på detta sättet kan ligga till grund för att diskutera normbildning med elever. 

Den andra uppgiften med bildberättelser fick vi själva berätta med bilder medan övriga i klassen fick tolka bilderna och gissa vad vi ville berätta. Intressant och se vad en bild kan berätta och betyda för olika för olika personer. Genom uppgiften med bildberättelser använder vi bilden som kommunikationsmedel för att förmedla en händelse eller ett budskap. I interaktion med varandra, när vi tolkar och gissar vad kreatören vill förmedla, sätter vi ord på bilderna och vidgar språket när vi tar del av olika infallsvinklar.    

23.9 stadsvandring

                   

Poseidon av Carl Milles VS Cajsa Von Ziepels skulptur Seconds in ecstacy. 

Det är nödvändigt att förstå skulpturerna i deras samtid. Att placera Seconds in ecstasy på Poseidons position hade antagligen väckt diskussion och debatt eftersom den med stor sannolikhet kan anses sexistisk. Att resa Seconds in ecstacy på Götaplatsen hade varit normbrytande och kunnat symbolisera vår tid nu och kampen om allas rätt att vara vem man vill. 

Den största skillnaden mellan bokshopen och museet handlar om exponeringen. Ljuset och färgerna är tilltalande och man blir sugen på att shoppa. Ljuset och exponeringen och självklart verken i museet inger en annan stämning. Tillskillnad från museet upplever jag bokshopen kommersiell. 

Schablonerna på Schillerska är lättillgänglig konst för alla som passerar. Men det kanske är just det, att man passerar bara utan att stanna och fundera. Bakom alla ansikten finns en personlighet med olika historia.  

Idag fick jag en plats Schillerska.

På Galleri 1 presenterades tre konstnärer: Richard G Carlsson, Per Kesselmar och John Sundkvist. 

Björn Paijkull en av föreståndarna på galleriet förklarar att konsten får olika betydelse i olika sammanhang och att konsten är beroende av sitt sammanhang. Konst är inget konstant som han säger. Varje tredje vecka byter galleriet konstnärer, vad kan det ha för betydelse? Jag upplever galleriet som ett rum för nutida konst och museum en plats som förvarar historisk konst.  

Bilden ovan är en origami giraff som jag vikt av ett blad ur katalogen vi fick av Birgitta Paijkull på galleriet. Med inspiration av Per Kesselmar valde jag att leka med ljuset på bilden.

Verket är rest till minne av Torgny Segerstedt. När ett verk är rest som minne av en person eller en händelse vill jag definiera det som ett minnesmonument men det utesluter inte att det är offentlig konst. 

Charlotte Gyllenhammar till minne av Raoul Wallenberg.

Platserna där minnesmonumenten är resta känns vilka stilla trots att de är placerade mitt i centrum. Många passerar hela tiden och monumenten uppmärksammas antagligen inte på samma sätt som annan offentlig konst. 

Vem bestämmer vad som är konst?

Save the climate

#single

#repeat

World rhino day

Save the rhino.

sokratisk samtalsmetodik

I fredags fick historisk bakgrund till sokratisk samtalsmetodik och även möjlighet att öva denna typ av samtal i gruppen. Vanligtvis finns ett underlag för samtalen som deltagaren har tid att fundera över innan samtalet.
Vi hade i ett av samtalen följande klipp som underlag:

Klippet återger den omdebatterade händelsen på den danska djurparken där de avrättade en frisk giraff som mat till lejon. 

I samtalet agerade jag tillsammans med en annan kvinna samtalsledare vilket innebar att vi skulle formulera frågor till gruppen. Medan vi gjorde det, formulerade gruppen sina individuella mål med samtalet samt gruppens mål vilket kom att vara att alla skulle delta aktivt. 

Det var svårt att formulera öppna frågor, särskilt om ett ämne där jag själv kände ett väldigt starkt engagemang och ställningstagande. Vår öppningsfråga var: Skulle du kunna tänka dig att besöka djurparken igen efter händelsen? Därefter var våra följd frågor, hur kan man tolka detta, och vad innebär det? Har människor och djur lika värde? 

Det var intressant att praktisera sokratiska samtal, som samtalsledare var kanske de svåraste att hålla sig ifrån att lägga sig i diskussionen och ställa vinklade frågor. Vår grupp fick igång aktiva samtal och alla var delaktiga.

Jag ser dock att det kan finnas viss problematik med metodiken. Jag tror att människor generellt tenderar att vilja vara politiskt korrekta vilket kanske inte i denna metodik ger chansen att utveckla ett samtal. Det hade varit intressant att iaktta om ett sokratiskt samtal i en barngrupp skiljer sig från ett i en vuxengrupp. 

Workshop 18.9 mellanrum

En gemensam skulptur av träklossar i olika former utan att kommunicera

Observation och skiss av mellanrumsformer

Min form i det offentliga rummet

Ljudupptagning kring min form

Nedan har jag dokumenterat strukturen av min form med tusch och blyerts.

  

Genom att använda olika sätt att dokumentera min form fick jag ett vidgat perspektiv av både formen och hur man kan dokumentera på varierande sätt. Formens språk eller betydelse kan bli något helt annat än vad det var från början när man betraktar den med olika perspektiv. 

Att dokumentera formens struktur blev väldigt effektfullt. Två av strukturerna har jag scannat in och en har jag fotograferat. Strukturen får ytterligare ett annat liv när den är scannad, även om jag gillar den bäst i pappersformat. 

En "konflikt-skiss"

En konflikt med skratt och kärlek.

Workshop Serieteckning med Henry Gylander

De senaste två dagarna har Henry Gylander http://www.henrigylander.com introducerat en helt fantastisk och för mig tidigare okänd värld; serieteckningen.

Vad? Teckna serier.

Hur? Tillskillnad från till exempel film menar Henry att det fina med serier är att man inte behöver en producent, skådespelare, scenograf och en massa pengar. "Man behöver bara sig själv, ett papper och en penna så kan man göra sin egen historia", det tycker jag var fint sagt. Som inspiration introducerade Henry flera olika serietecknare som är uppmärksammade av olika anledningar.
Två favoriter:

Liv Strömquist & Anne Emond

                    

Vi har fått chansen att teckna serier med flera olika tillvägagångssätt som alla kan vara användbara i olika sammanhang med både barn och vuxna. Som vanligt är uppgiftens ramar ett bra sätt att göra alla delaktiga och uppmuntra fantasin. Till en början fick vi teckna oss själva som superhjältar, uppgiften var en bra partystarter.

I flera senare uppgifter arbetade vi i grupp om tre personer. Ramarna var enkla vi skulle dela in ett A4 papper i sex rutor. Vidare skulle varje ruta innehålla en pratbubbla med ett särskilt ord. Ruta ett jag, ruta två du, ruta tre hen/han/hon/, ruta fyra vi, fem ni, sex de/dem/dom. Varje person i gruppen tecknade en ruta i fyra minuter skickade sedan vi vidare. 

Här tillsammans med Mikaela http://neverthelesscreative.blogspot.se & Caroline http://varmablickar.blogspot.se

I ett annat alternativ att skapa serier var ramarna mer avancerade. En person målar en mall för ett serie förlopp med sex rutor. På ett annat papper finns instruktioner vilka rutor som ska fyllas med vad. En annan person ska skapa en serie med hjälp av instruktionerna. Det kan se ut såhär:

Detta är exempel på några av det tillvägagångssätt vi har experimenterat med under de två senaste dagarna. 

Varför? I skolan kan man använda serieteckningen av flera olika anledningar med olika syften. Det första som kan nämnas är att det anges i läroplanen att elever årskurs 4-6 ska kunna teckna serier och illustrera till text. Det kan med fördel användas för att behandla till exempel värdegrunds frågor eller arbeta med konflikthantering. 

Teckna serier kan vara ett verktyg att berätta något man själv varit med om eller förmedla en åsikt kanske med anknytning till samhället eller politiken. 

Vi kan efter de senaste dagarna konstatera att serier är ett utmärkt sätt att kommunicera och berätta med bild,  alla kan vara med vi behöver inte tala samma språk. Serierna blir som ett universalt språk. 

Konflikt-skisser

"it's all about the money"

"trouble in paradise hotel"

Photocollage

Vänner, för er som desperat lika gärna som jag vill lägga två bilder (eller fler) bredvid varandra här i bloggen, eller bara ha lite kul med fotografier vill jag göra reklam för de här fantastiskt enkla sidorna
http://www.photocollage.net alternativt http://www.photovisi.com

Animation

Efter ett tips från Peter tyckte vi att det var en kul idé att testa collage och stop motion i kombination. Inför tisdagens arbete hade vi letat reda på olika tidningar till vårt kommande stop motion projekt. Vi hade ännu inte bestämt vilket budskap animationen skulle ha när vi började klippa utan det växte fram av de bilder vi klippte ut och senare sållade vi bland dessa och kom inte att använda alla. Vi hade många ideér och det lär bli fler animationer men denna gången bestämde oss för budskapet ”Earth belongs to the animals”.  

klippa leta, leta klippa

Vi har arbetat med digitalkamera, mest för att få god bildkvalité, men det går lika bra att använda luren. För redigering använde vi imovie eftersom det finns både som dataprogram och app. Utöver det har vi undersökt stop motion recorder appen utan att producera något med den. Med mina tidigare  erfarenheter från imovie och kände mig ganska säker men jag insåg snabbt att jag glömt mycket. Under veckan fick jag chans att fräscha upp mitt minne i programmet men också erövra nya kunskaper med ljudeffekter och looping. Jag inser vilket lyft ljud kan göra. Tekniken har inte varit problemfri, kanske mest för att vi varit ivriga och datorn långsam. Det hände också att vi förlorade vissa bilder på vägen när vi till exempel stängde ner imovie, det gäller att importera bilderna rätt väg inte kopiera in bilderna.

Jag kan se att vi kunde valt att placera griffeltavlan annorlunda för att slippa ljusskiftningar i animationen samtidigt som jag är lite förtjust i just det. Att arbeta med collage och stop motion tillsammans på detta sättet var ett nytt uttryckssätt för mig som krävde tålamod, precision och tid men det var också fantastiskt kul och jag är redo att göra fler ”stop motion collage”. 

Låt mig presentera ”Earth belongs to the animals”:

Främst fokuserar vi på utrotningshotade och i projektet lärde vi oss mer om dessa. Det finns flera anledningar till att djur är utrotningshotade men en orsak är att djurens naturliga miljöer håller på att försvinna, träden som faller är en ansats att gestalta detta. Som en blinkande varningslampa  antyder sekvensen med pandorna deras akuta hot (egentligen borde de flesta av dessa djur varningsblinka).

Jag är nöjd med resultatet och utan min kompanjon hade detta inte blivit vad det blev. 

High five Jonna http://tjohojonna.blogspot.se

Stop motion workshop

Vad? Stop motion.

Hur? Collage, klippa klistra.

Varför? Tillägna sig olika sätt att berätta och förmedla budskap med bilden som redskap.

Material.

1. fotografera. 2. sudda och förflytta. 3. lägga över bilderna i imovie (eller annat redigeringsprogram)

4. ta bort Ken Burns effekten (genom att trycka på justera) 5. ändra hastigheten (genom att klicka på information i justera). 6. dela till fil.                                                           

                             

Test stop motion

Tillsammans med Jonna Algelind http://tjohojonna.blogspot.se

Dagens skiss 5 september "Den kemiska konflikten"

Den kemiska konflikten mellan plast och värme

Scannat och manipulerat i photoshop.

HDK vecka1

Från workshopen jag, du, vi. 

Beskrivningar och presentationer av alla i klassen med hjälp av ord och saker

 resulterade slutligen i en gestaltning av tio väl utvalda ord.

Förutom det bildades fina mönster av tejpen vi använde för att markera ut vårt eget område. 

"Siamesisk-tvilling bror nörd dator drömma pengar värld tyst kantig barndom"

Från föreläsningen bild-didaktik med Catharina Valenta.

Hur ser vi på rollen som bildlärare? Vad är lärande i bild? 

Vi är överens om ord som öppenhet och tillsammans och att inget är fult eller fint. Ramar är bra men inte för smala (Varning! alla gör en likadan som fröken visar). Syftet är inte produkten utan processen. Jag får förståelse för ordet utmaning och hur det kan användas i bild ämnet och skapa utvecklingen i den proximala utvecklingszonen. 

Vilket rum vill du lära i?

Porträtt av mina klasskamrater. 

Ca en minut utan att släppa pennan.

En kul övning som avdramatisera bildämnet.

En skiss från skissboken. tema konflikt.

(http://www.expressen.se/kvallsposten/stor-polisinsats-mot-mc-ganget-bandidos/)