Tidigare i veckan föreläste Gert Z Nordström för oss bildämnets historia i Sverige och dess tre traditioner: Teknisk tradition, konstpsykologisk tradition och bildspråklig tradition som Gert själv varit med och bidragit till. Nedan följer en kort sammanfattning av traditionerna baserat på Gerts föreläsning.
Teknisk tradition: Den tekniska traditionen som uppstod år 1879 när det fanns ett behov av ämnet för produktion i industrialismens samtid. Då benämndes ämnet inte heller som bild utan teckning. Huvudsyftet var att med teckning skapa nytta därför tränandes olika tekniker som skuggning och prickmålning och geometriska former.
Konstpsykologisk tradition: Gert förklarade att denna tradition kanske hela tiden har levt och lever parallellt med de andra traditionerna. Traditionen uppkom vid sekelskiftet som ett motstånd till industrialismen i samband med den nya vetenskapen; psykologin. Men egentligen börjar den starkt på 50-talet. Herbert Red driver på den konstpsykologiska traditionen med sina böcker "konst & personlighet" och "uppfostran ska ske genom konsten". Traditionen har två nyckelbregpp vilka är natur och mångfald. Naturen i detta sammanhanget står inte för att avbilda utan för att man ska närma sig naturen. Genom mångfald ska människor skapa fritt och befria sig från normer, följa sin egen läggning och göra fria val. Intuition och spontanitet var intressen i denna traditionen.
Bildspråklig tradition: Startades år 1968 och kanske är mer aktuellt än någonsin. I vår internationella värld är bilden ett kommunikations medel och innefattar alla slags bilder; reklam, film/TV etc. År 1980 fick bytte ämnet namn från teckning till bild. Traditionens flaggskepp är: bildanalys och polariserande pedagogisk. Det innebär att man arbetar med projekt eller teman för att tänka kritiskt och analysera bilder, tänka motpoler, likheter och olikheter. Bildämnets position måste förstås i sin samtid.
Teknisk tradition: Den tekniska traditionen som uppstod år 1879 när det fanns ett behov av ämnet för produktion i industrialismens samtid. Då benämndes ämnet inte heller som bild utan teckning. Huvudsyftet var att med teckning skapa nytta därför tränandes olika tekniker som skuggning och prickmålning och geometriska former.
Konstpsykologisk tradition: Gert förklarade att denna tradition kanske hela tiden har levt och lever parallellt med de andra traditionerna. Traditionen uppkom vid sekelskiftet som ett motstånd till industrialismen i samband med den nya vetenskapen; psykologin. Men egentligen börjar den starkt på 50-talet. Herbert Red driver på den konstpsykologiska traditionen med sina böcker "konst & personlighet" och "uppfostran ska ske genom konsten". Traditionen har två nyckelbregpp vilka är natur och mångfald. Naturen i detta sammanhanget står inte för att avbilda utan för att man ska närma sig naturen. Genom mångfald ska människor skapa fritt och befria sig från normer, följa sin egen läggning och göra fria val. Intuition och spontanitet var intressen i denna traditionen.
Bildspråklig tradition: Startades år 1968 och kanske är mer aktuellt än någonsin. I vår internationella värld är bilden ett kommunikations medel och innefattar alla slags bilder; reklam, film/TV etc. År 1980 fick bytte ämnet namn från teckning till bild. Traditionens flaggskepp är: bildanalys och polariserande pedagogisk. Det innebär att man arbetar med projekt eller teman för att tänka kritiskt och analysera bilder, tänka motpoler, likheter och olikheter. Bildämnets position måste förstås i sin samtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar